Hej!

Jag som driver den här verksamheten heter Kalle och har mina rötter här i Sundbyberg. Under min uppväxt har maten alltid varit det största samtalsämnet och det gemensamma intresset i vår familj. I varje fall när det gäller min mor och far.

Min vision om att bli kock började redan som fyraåring, men sattes stopp för när jag skulle söka in på gymnasiet. ”Någon kockusling ska du inte bli!” sa min far. Tillbaka i tiden då han själv jobbade på krogen var det allt för lätt att falla dit för köksvinet.

Nåväl, han ville bara väl, men min vilja gick inte att stoppa.

Efter ett år på fordonslinjen beslöt jag mig för att istället söka hotell- och restaurangprogrammet, och efter mycket besvär och ett antal köplatser kom jag till slut in.

Lyckan var uppfylld, jag skulle bli en livs levande kock! Jag kommer ihåg när jag för första gången träffade kockläraren, han stod där i dörröppningen och hälsade alla välkomna. Iklädd hela utstyrseln som en kock skall ha, till och med en liten scarf som kockar hade förr i tiden.

Det allra första vi fick göra var att skala och hacka lök. Han skar sådär häftigt snabbt som alla kockarna på TV gjorde. Redan då bestämde jag mig för att det här skall jag hålla på med tills jag trillar av pinnen!

Självklart menar jag inte bara att hacka lök, utan hela grejen runt omkring matlagningen. Jag fascinerades av att vart man än vänder sig inom matvärlden så finns det nya dörrar som öppnas och nya utmaningar.

Roland Pärson på f.d. Franska matsalen sa en gång till mig att man aldrig kan bli en fullärd kock. D.v.s. hela tiden kommer det nya varor, nya influenser från andra länder, hela tiden kan man lära om man vill och framför allt är det roligt så länge man utvecklas.

Man kan fråga sig varför min vilja att bli kock och hålla på med just fisk och skaldjur är så stor. Antagligen är det bara en slump, men min far hävdar att det ligger i generna!

Jag är fjärde generationen i min familj som gör det. Så långt vi känner till så var min farfars far fisknasare och sålde fisk till andra försäljare. Min farmor hade en fiskbutik i Spånga, och min farfar var fiskansvarig på Arvid Nordqvist i sitt yrkesliv.

Så det föll sig naturligt att min far och hans bröder fick slita hårt under tuffa förhållanden i sin mors fiskaffär. ”Äta fisk åtta dagar i veckan, och jäklar den som gnällde!” brukar min far säga.

Mycket har förändrats sedan dess!
Fisken var förr nödvändig, billig och lätt att få tag i. Idag är fisken fortfarande nödvändig men svårare att få tag i och anses vara mer lyxig.
Alla som gillar och äter fisk ofta vet att man mår bättre efteråt.

Carl-Mikael Jönsson Krögare